Allt blir inte som man tänkt sig alla gånger
Det har hunnit blivit torsdag redan för denna vecka. Vi är i mitten av november och trillar snart in i december sen är det dags att skåla in år 2021. Hur sjukt? Jag fyller 26år kommande sommar. Frågan är vad jag åstadkommit i livet? Ingenting. Nej men fy vad bitter. Självklart har jag åstadkommit hur mycket som helst. Se vilken vacker kvinna jag blivit under dessa 25år, fybubblan. Får ju nypa mig i armen, skämt&sido. Annars då? Corona flyter på, Covid-19. Vilket rent jävla HELVETE. På riktigt. Det som skapade denna spridning, jag hatar det. Det förstör så mycket. Jag saknar min farmor. Och jag saknar att vara spontan och jag tycker det är jobbigt att behöva akta mig för alla människor som tror dem är helt ensamma i affären. Jag vill att det bara tar slut nu!
För två månader sen, började jag skolan igen. För att ta tag i mina gymnasiebetyg. Det har gått bättre än förväntat. Typ bäst i klassen. Jag har kommit i tid varje dag. Skickat in uppgifter i tid och nästan gjort klart hela matteboken på två månader. Det kunde man inte tro. Jag är fan inte dum. Så lätt som det vart för mig nu så lätt var det verkligen inte på gymnasiet.
Men på måndag, börjar jag jobba på Volvo igen. Heltid, alltså 100%. Vilket leder till att jag kommer hoppa av skolan. Sista dagen imorgon. Det känns bra. Jag tycker det är oerhört jobbigt att leva fattigt varje månad och tänka på om jag verkligen kan köpa denna ost den här månaden, nej fyfan. Det är inget för mig. Jag vill tjäna mina pengar och tänker väl att jag kommer ta tag i betygen på komvux istället. Det känns mer rimligt just nu.