Mat, kost och kommentarer framförallt. 

I tre års tid har jag ätit enligt kostschema. 

Jag hoppade som sagt på en diet. Där det endast bestod av ris & köttfärs till lunch och middag. Torr kyckling eller naturell kvarg till mellis. Det var gott. Man spyr ju inte. Det är inte så tråkigt som det låter. Vill man något så kan man. Det tror jag. 

Jag gick ner 10kg på 12veckor. Jag var i livets form som jag aldrig sett mig själv i. Jag var mycket tunn och "liten". Efter denna period var jag riktigt känslig för mat. Eller rättare sagt, fett och kryddor. Satte magen på spel kan man säga. Salt var något jag absolut inte kunde använda, maten smakade alldeles för mycket för min del och kyckling däremot, det kunde jag inte ens äta längre. 

Men jag ska inte ljuga, jag lät på något sätt magen att vänja sig tillbaka till "godsaker" och magen mådde inte jätte bra. Men matlådorna fick såklart följa med mig varje dag ändå oftast. Ris, köttfärs och ärtor var liksom livets mat. Dag in och dag ut. 

Jag valde bort gratis pedagogisk mat för mina matlådor med ovanstående. 

För jag kände att om jag äter annat blir jag tjock. 

Hamna i en period när jag jobbade i förskoleklassen så åt jag väldigt mycket mackor, alltså vet ni hur gott det var? Det gick liksom inte att motstå längre. Tryckte i mig flera stycken fast man bara fick ta tre men jag tog alltid i smyg när ingen såg och läggde märket till det. Men där och då såg jag ju också att det förändrades på kroppen. Vilket gav mig ångest för vad jag åt. Det är inte sunt. Jag fortsatte med min mat. Lång period. Jag bytte jobb och samma där. Ris, köttfärs och ärtor. 

Man har dålig fantasi på mat när man äter det. Enligt dem som inte vet varför man äter det. 

Egentligen? Varför åt jag det? Jag hade kunnat käkat annat mat. Typ spagetti och köttfärssås, carbonara eller något som kn***** i munnen ni vet. Men man blir vad man äter OM man inte tränar eller har väldigt bra kroppsgener. Tro mig. Det finns människor som kan trycka i sig vaaaaaad som helst och se likadana ut efter alla år och en själv, kollar jag på en bulle så går jag upp 5kilo. 

Under dessa 3år har alltid på något sätt vikten vart väldigt viktig för mig men på senare dagar har jag kommit ifrån det där. Tack och lov. 

Vikt är inte viktigt för mig. Det är framförallt hur jag ser mig själv, hur jag känner mig. Man ska älska att se på sig själv och det gör faktiskt jag. Nu. 

Visst det kan komma dagar då jag faller tillbaka till att jag ser mig själv och känner mig tjock. Men ärligt, det är hjärnspöken i mitt huvud som vill trycka ner mig men jag försöker göra allt för att dem ska försvinna fort. Jag är fin. Jag är på något sätt nöjd hur jag ser ut men jag är en vinnarskalle och vill alltid bli bättre än vad jag redan är. Man blir aldrig nöjd fast man ändå är nöjd. Fattar ni. 

Med hela denna grej, jag skrivit om. Menar att, jag blir påverkad av att höra kommentarer om vad jag äter. Jag är duktig och sköter min kost nästan varje dag, men jag är inte mer än människa och ibland vill jag äta den där kakan, eller rättare sagt dem där ÅTTA munkarna, hela glasspaketet, en kebabpizza eller vad de kan tänkas vara. Jag vill gärna inte ha tips på vad jag istället borde äta. För ert tips blir något helt annat i min hjärna. 

Man blir faktiskt skadad av dagens samhälle om hur man "ska" se ut. Jag försöker att se bort från det och vara nöjd över hur jag redan är. 

Ingen nämnd och jag menar ingen speciell så ta inte åt er om ni tror det är dig jag syftar på om någon läser detta. Det är bara att försök ha en liten extra tanke, till vem du än nämner vad hen äter. Det kan ligga mycket bakom allt. 

Som t.ex. ibland (alltid) när jag mår dåligt, då vräker jag i mig mat och allt som går att äta. Jag äter upp min sorg men som sagt, försöker att inte göra det men de är ju svårt. Tror många kan relatera till det. 

Och inget i ens känslor blir bättre av att få höra hela tiden vad man borde äta eller inte borde. I dem flesta fallen är nog många medvetna men det handlar om vilja. Ibland vill jag äta exakt vad jag är sugen på, då gör jag det. Ibland vill jag äta enligt kostschema och då gör jag det. YES. Så är det! 

Förövrigt så mår jag jättebra! Lev och må bra. Viktigast. Ta hand om dig själv och prioritera dig själv. Det har jag lärt mig.