Jag kommer nog aldrig att förstå hur man kan välja en mans sida istället för sitt eget barn? Påriktigt. Det göööör så jäkla ont i mig. 

Så jäkla ont. 

Som sagt, haft en sjukt bra dag. Efter jobbet drog jag ner på stan och möte upp min syster och kusin, moster osv. Kände hur livet var härligt ute i solen. Drack en cider med Jennifer och min syster på mocca. Fan vad livet fortfarande kändes nice, vilket det har gjort hela kvällen ut. Tills jag står i duschen och tvättar håret då det luktade rök för folk som röker ute offentligt, vilket är ok men från min sida jäkligt äckligt. Därav duscha jag. Men när jag stod där, kände jag mig sviken. Den känslan, att vara besviken på sin egen mamma. Jag vet att hon läser det här och faktiskt kanske tar åt sig, men jag skriver här för jag vill att folk ska veta hur jag mår och varför. För mig känns det bättre att någon vet, och utav det slipper jag känna mig ensam fast jag vet att jag inte är det. Men trots alla som skriver osv, så kommer känslan av ensamhet och jag kan inte hantera det.