Andra onsdagen i Oktober
Jag fäller inte tårar utan anledning.
Det är massvis med känslor kring mina tårar.
Och jag ska tala om för er som läser det här. Att just nu, är det tufft. Fan. Är det rätt att bli besviken på sig själv? När man vet att man kan men man gör det inte? Varför i hela friden gör jag inte det för? Jag vill ju bli "frisk" och kan träna som jag tidigare gjorde. Träning är en stor del av mitt liv. Den har verkligen hjälpt mig igenom livet motgångar. När jag har känt mig så där fruktansvärt misslyckad, meningslös och helt jävla sämst så har träningen stärkt mig. Både psykiskt och fysiskt. Att klara av saker som man egentligen inte trodde, wow. Man känner sig så himla bra. Vissa gånger oslagbar. Dem som förstår dem förstår. Ska inte ljuga med att säga att en period var träning enda prioriteringen. Jag har gjort en riktig utveckling inom min träning och det är jag stolt över. Jag kan om jag vill. Det har jag ju bevisat. Men jag har väl en tendens till att vilja vara bäst hela tiden. Det är väl en dålig egenskap jag har men hur fan får man bort den känslan att vilja prestera hela tiden?
Jag ser det väl så att jag har känt mig så dålig i flera år. Aldrig klarat av skolan osv. Sen finner man något man faktiskt blir bättre och bättre i, såklart man får kick i livet utav det. Man känner ju sig bra. För engångsskull. Jag vet att jag måste köra rehab ett tag framöver nu för att jag ska kunna träna som jag vill i framtiden. Men min motivation är så långt nere men någonstans vet jag ju att jag måste. Jag kan själv, men samtidigt tycker jag det här är så oerhört jobbigt att jag vill inte göra denna resa ensam fast jag måste. Det är ju bara min vilja som behövs för att klara detta. Den där meningen kanske var konstig, men ni förstår.
Någonstans i allt dethär så känner jag att jag kommit långt. Det som förut har beskymrat mig så fruktansvärt mycket är inte längre en börda för mig dagligen. Det får mig inte på botten som förut. Det är jag tacksam för. Det här handlar ju bara om att ge mig själv tid till att bli bra genom att köra rehab som jag behöver och verkligen ge det tiden som axeln behöver.
Nu vart jag helt tom på ord. HADEEEE